Media och slöjan

Kvinnor med slöja på nyhetsrapporteringen. Kameramannen står en bit ifrån, av någon anledning så tyds allt bättre på flera meters avstånd, det känns som att vi och kameramannen smygkikar gemensamt på dom från ett perspektiv långtifrån där dom omöjligt kan märka oss. Rapport/Aktuellt har återigen skildrat det politiska livet i Turkiet, med samma tacksamma fokus på en kvinnas klädval, en folkvald mans frus klädval. Det nämns också i förbigående att beslöjade kvinnor inte får läsa på universitet i Turkiet. Det är ju precis som i Frankrike tänker jag, visst ett gemensamt drag i en internationell utveckling, men det talas det inte om, av någon anledning oväsentligt. Fokus på slöjan igen alltså, som det verkar det viktigaste i andra länders politiska spel.

 

Vilka tjänar egentligen på att beslöjade muslimska kvinnor vägras tillträde till universitet? Är det dom ?ondskefulla muslimska männen? som vill förtrycka ?sina? kvinnor, eller verkar det inte vara några andra krafter bakom nu faktiskt, som anser att dessa kvinnor ska hållas på plats? Jag säger till mig själv att jag måste ta reda på om det funnits inträdeskrav från EUs sida, om brister i demokratin, om kvinnor som borde få tillträde till universiteten. Självklart har väl kritik riktats av EU mot Frankrike och Turkiets skollagar, eller? Som sagt, är det inte information Rapport eller Aktuellt bistår med.

 

Någon dag senare, den kletiga röran av deprimerande och förvirrande intryck, av fraser som limmar sig fast på min hjärna som napalm, som får mig att begrava mig i kroppsligt arbete. I all sin vidsynthet säger han först ena dagen. ?Det är ju förjävligt med dom där slöjorna, titta på dom, så barbariskt, jävla araber?. Dagen efter. ?En bra sak måste man i alla fall säga om dom där araberna, dom vet i alla fall att hålla ordning på sina fruntimmer.? Två uttalanden som för mig rent logisktpraktiskt tillsammans egentligen borde vara fel men som vi båda förstår hör ihop, är en kommentar på dagen innan. Är en del i vår psykologiska kamp, i hans dominans över mig, och är en del av det större. Jag kommer ihåg Fatema Mernissi som berättat om den Västerländske mannens behov och psykologiska tillfredställelse av den Andra förtryckta kvinnan. Den västerländska kulturen är inte som den själv vill påstå logisk, förnuftig och behärskad, utan passionerad, på samma sätt som sadomasochism, njutningslystet offrar den och förvrider logiken.

Rapportmännens outtalade kulturella samförstånd med oss alla, en dold sinnesretning i dramatiseringen med de talande manliga reportrarna vandrandes i studion och de beslöjade kvinnorna som aldrig gör det. Fatema Mernissi om den tvångsmässiga rapporteringen. "I tried to explain that focusing on this unexpected emergence of women in the oil-rich Arab Gulf is more significant an indicator than the veils of the Moslem migrant community, but the Spanish journalists were trapped in their own veil and terror.?[1]


 
--------------------------------------------------------------------------

Hitlistan. Säkert! - Allt som är ditt. 



[1] The Rise of Women as Key Players in the Arab Gulf Communication Strategies
av Fatema Mernissi. Det går att läsa utdrag på www.mernissi.net

Nu märkte jag att Khadidja skriver om ungefär samma sak om slöjhetsdebatten i Danmark, och om hur vi borde införa ett slipsförbud..


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback