När fungerar yttrandefriheten?
Högern brukar ofta framhålla yttrandefriheten som skäl för att allt mer tid och allt fokus ska läggas på att diskutera "problemen" med islam och muslimer, helst ska det vara det enda problem man får diskutera, man vill ju "bara prata" och diskutera mer, och bara prata kan ju aldrig vara farligt, eller? Nej som jag skrivit tidigare, det är inte "så bara". Och nu skriver jag det självklara, yttrandefriheten måste alltid förstås ur ett maktperspektiv. Islamophobia-watch hänvisar till en undersökning som danska tidningen Politiken gjort där 315 danska studerande muslimer tillfrågats om sin syn på tillvaron i Danmark. Hela 2/3 funderar på att emigrera efter studenten pga "the tone of the Danish debate about Muslims".
Ett samhälle där majoriteten muslimer känner sig förföljda, till den gräns att de funderar på att fly landet, är det en plats där yttrandefriheten och demokratin fungerar? Högern kan ju omöjligt bortse från effekterna av sitt prat, kan man vara så naiv och ansvarslös? Eller så är det just en "frivillig" etnisk rensning som är det man eftersträvar, som högern brukar säga, passar den rasistiska svenska eller danska kulturen inte, vill man inte assimileras till att bli "humanist", ex-muslim (ofta, men inte alltid, namn för muslimhatare), kan man dra någonannastans.
ETC: "Danska attacker" på muslimer...
Den 6 juni Slussen Stockholm kl. 11 demonstrerar vi mot nazisterna med nätverket mot rasism.
Jag tycker det är unghögern som är riktiga kulturrelativister (i negativ bemärkelse). Hur ofta pratar de om Saudiarabien t.e.x, där kvinnor enligt lagen inte ens får köra bil. Nej, som av en händelse började de uppmärksamma kvinnorna och bristen på demokrati i Afghanistan och Irak efter 9/11 i samband med USA:s invasioner.
Är de så måna om demokrati i allmänhet och kvinnor i synnerhet, varför fokuserar de inte på Kina med sina tvångsaborter organhandel och förföljelse av oliktänkande?
Unghögern idag ser genom fingrarna på allt som sker i t.e.x Kina, Israel och Saudiarabien på samma sätt som stora delar av Vänstern (tyvärr)gjorde när det gällde Sovjet och dess grannländer för 30 är sedan.
Något äkta engagemang för mänskliga rättigheter tror jag tyvärr inte det handlar om.
Om det vore så skulle de väl för övrigt vara för en betydligt mer generös asylpolitik för de som lyckas fly från de länder de beskriver som ondskans axelmakter.
Nej, här är flera hundar begravna.