När jag är pretantiös..

.. tror jag ibland att jag kan tänka trots att jag är kvinna.
När jag är pretantiös väntar jag ibland på responsen. I bästa fall får jag en godmodighet och tystnad.

från en diskussion på
björns blogg "alltså om jag ska tala utifrån mig själv så är väl inte förtrycket konstant överallt, men själva medvetenheten om förtryckets frånvaro, eller om vi så säger mildare omedvetna uttryck, blir lätt en ny form av eller en naturlig del i förtrycket, känslan av att allting kan brista när som helst, osäkerheten över hur fast denna ö är egentligen är det granit eller lera (mycket bra liknelse!), av att säkerheten är villkorad och att dessa villkor för de inblandade trots den på ytan synes stillheten ändå inte blir jämnlika, att denna andningspaus är på nåder och i verkligheten bara blir en förnimelse av det man hela tiden inte egentligen har rätt till. I denna andningspaus bär man sedan hela tiden med sig medvetenheten om förtrycket, det som format en som person, förtrycket finns med i allt man gör och vem man blivit och är man medveten därom existerar aldrig frizonen eftersom det ju inte går att undfly sig själv och det sedementerade förtrycket och göra historien ogjord. Frizonen existerar också utifrån att ingen väljer att beröra förtrycket för att skapa känslan av frihet från förtrycket, men och det är den som inte upplevt förtrycket riktat mot sig själv som lättast upplever frizonen som just fri, den andra upplever detta villkor både som en illusion av frihet men också som ett ansvar för situationen och för den tystnad den troligen kräver, för att bibehålla det opolitiska. Jag skulle alltså inte säga att det finns frizoner med jämlika förutsättningar för hur frizonen utvecklas, däremot finns det förtryck som man kan uppleva som acceptabla och till och med njutningsfulla, och det är väl dessa vi längtar till.
Patriarkatet är till stor uppbyggt och beroende av dessa frizoner för sitt vidmakthållande. Kvinnan stannar hos mannen som slår just för att det finns stunder av kärlek och värme, och sedan hoppet därom. Patriarkatet funkar både med morot och piska, och i spänningspelet mellan direkta förtryck och det som synes vara frizoner."

För att man skriver ord på lappar när man ligger och inte kan andas i hårt knuten fosterställning i det som kallas för frizoner. För att man ler eller är tyst när frizonen kommer för att man inte vill störa. För att man ser lapparna nån dag senare, en morgon när man vaknat med ett klart lätt huvud, ligga där i morgonsolskenet brevid sängen först uppoch nedvända och sedan rättvända då man tittar på lapparna och gör en min av avsmak och vänder på dem igen.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback