Diskriminering, ohälsa och galenskap
/.../ Det är vanligt att de kränkta rapporterar nedsatt psykiskt välbefinnande, svår ängslan och ångest, stora sömnsvårigheter, självmordstankar och liknande."
Sharareh Akhavan har forskat och visat att invandrarkvinnor mår sämre och är mer sjukskrivna än svenska kvinnor : "kvinnorna med invandrarbakgrund upplevde att det förekom både etnisk diskriminering och könsdiskriminering på arbetsplatsen i mycket högre grad än kvinnor med svensk etnisk bakgrund, berättade Sharareh Akhavan. De invandrade kvinnorna nämnde inte själva sin familjesituation eller sin kulturella bakgrund som faktorer som påverkade deras hälsa. Men när Sharareh Akhavan intervjuade chefer och kommunalpolitiker var det just de orsakerna som lyftes fram. /.../ man påstod att kvinnorna längtade hem, att det berodde på kulturella orsaker eller rentav biologiska orsaker – de var ”programmerade” svagare. Ingen tänkte på att det kunde bero på arbetsmiljön i sig." "
http://www.jamombud.se/jamsides2/invandradekvinn.asp
Som så ofta när det gäller "invandrare" förklaras ohälsan med kultur, samhällelig rasism och sexism tycks alltid vara den sista acceptabla förklaringen.
Den kände anti-psykiatrikern Ronald Laing företrädde en syn där psykisk ohälsa egentligen beror på samhällets hierarki och uppbyggnad, i det här fallet det kapitalistiska samhället, orsakar sk "psykisk sjukdom". . "Huvudfienden bestod av militären, polisen, rättsväsendet och mentalsjukhusen. Ett sådant samhälle - det kapitalistiska - gjorde att människor fick psykiska störningar och blev omhändertagna av "tvångsapparaten"." http://www.rsmh.se/30ar.htm Galenskap är enligt Laing ett sätt för individen att hantera den galna situation som samhället skapat och kan vara en väg till befrielse. Galenskap kan ses som något politiskt. http://www.scaruffi.com/phi/laing.html Att applicera dessa teorier på andra hierarkier, som genus och etnictets- hierarki är inte alltför långsökt visar undersökningarna ovan.
Gränsen för galenskap har alltid dragits mycket snävare vad gäller kvinnor. Ojämställdheten följer lätt kvinnorna in i galenskapen. "Kvinnor som är galna döljer det så otroligt mycket bättre än vad galna män gör. En galen man kan kokettera med sin känslomässiga instabilitet. Han kan vara Kurt Cobain och gå och skjuta sig i huvet utan att det kallas det minsta tragiskt utan snarare bli legend på kuppen. Han kan skriva spaltmeter om sina mardrömmar och sina sår och bete sig precis hur han vill mot sin omgivning - han behöver inte behaga någon, hans galenskap är hans biljett till acceptans."
http://www.thecricket.nu/recensioner.asp?id=514
En svensk kvinna i Sverige kunde för bara 40-50 år sen bli omhändertagen för att hon drack folköl och levde promiskuöst. Var går gränserna för invandrarkvinnor idag? Om en invandrarkvinna enligt samhällets förståelse ska vara ett tyst snällt lidande offer hur förstår vi de invandrade kvinnor som bryter radikalt mot denna mall? Linus på Gylf om Leila K: "Hon är helt screwed up för att det som har förväntats av henne som invandrare och som kvinna aldrig har varit något hon har kunnat eller velat leva upp till."http://www.gylf.se/blog/index.php?blog=9&title=fuck_you_fuck_you_very_much&more=1&c=1&tb=1&pb=1#comments
Linus gillar ju Leila K det märks ju, men samtidigt måste jag undra, så hon har inte velat eller lyckats leva upp till det som förväntas av henne som invandrare och kvinna, är hon helt screwed up bara för det? Måste hon beskrivas som screwed up när hon inte passar mallen? Jag vill att Leila K ska ha samma biljett till acceptans som Kurt Cobbain, just tack vare den hon är. Jag inbillar mig att det är en viss skillnad någonstans. Screwed up, politiskt galen eller under förutsättningarna bara normal.
Det blir ju konstiga modeller av att rasism och sexism behandlas som s.k. restförklaringar - alltså att de accepteras vetenskapligt först när varenda annan förklaringsmodell har förkastats och det fortfarande finns 'signifikant skillnad' kvar.
Förresten: Jag tänker att det väl kanske går att knyta ihop 'sinnessjuka' förövarstrategier som att skylla på kultur och ljuga bort rasism med 'irrationella' överlevnadsstrategier vilka för många människor med nödvändighet ofta tar formen weapons of the weak. Det som kallas psykisk ohälsa förstås då också (läste jag dig rätt om Laing?) som motstånd (också. måste ju alltid även förstås som lidande), och reproduktion av hierarkier förstås som politiskt användande av galenskapens byggstenar (irrationalitet, förnekelse, vanföreställningar) för att behålla makt.
och: tips på genustillämpning:
Clare Shaw and Gillian Proctor
I. Women at the Margins: A Critique of the Diagnosis of Borderline Personality Disorder
Feminism & Psychology 2005 15: 483-490.
(Antar att du har tillgång till internetartiklar via lämpligt universitet, säg till annars för att låna login.)
Ja nått sånt, du uttrycker det på ett intressant sätt: "reproduktion av hierarkier förstås som politiskt användande av galenskapens byggstenar (irrationalitet, förnekelse, vanföreställningar) för att behålla makt"
,för det är ju så precis det är?
Rasismen odlas genom myter, myter som är galenskaper, fantasier och galna bilder av "dom andra" som finns i huvudet. Paranoida föreställningar och rädslor för muslimer är väl det hetaste just nu.
Det egna otillräckliga självet upprätthålls genom att "de andra" onda skapas. Hela Väst lider av Borderline: http://web4health.info/sv/answers/border-menu.htm
Symptom på Borderline-personlighet: Att tänka i svart/vitt, Att idealisera och förkasta
Kanske stämmer också den narcisstiska personligheten in på den västerländska koloniala identiteten? Likheterna finns ju om man säger som så: http://web4health.info/sv/answers/psy-narcissistic-pd.htm
Sypmtom:
- har en grandios känsla av att vara en betydande person (t ex överdriver talanger och framgångar, förväntar sig att bli behandlad som höjd över mängden utan att genom sin gärningar gjort sig förtjänt av det)
-är upptagen av fantasier om obegränsad framgång, makt, glansfullhet, skönhet eller fulländad kärlek
- utnyttjar andra, dvs. drar fördel av andra för att uppnå sina egna mål
Rasismen är ju på inget sätt något som bara existerar i några huvuden, utan har ju materiella effekter och orsaker, men det hela kan väl ändå till en början spåras tillbaka till just galna vanföreställningar som i sin tur skapat den materiella verkligheten?
hm.. kanske hårdrar det men visst finns det slående likheter.. samt att de som lyckas bli chefer, lyckas slå sig fram i samhällets hierarki, finns en överrepresentation av psykopater. It takes a fool to remain sane.
Manligheten stämmer ju också inte på ovan beskrivningar.
Världen är sjuk.
Manligheten stämmer ju också in på ovan beskrivningar. skulle det stå.
åhh, jag hittade:
"In polemical style, Wright contended that White Ekuropean behaviour toward Black people is akin to the psychopath. A crucial aspect in his analysis related to the historical denial to accept, at times, the overtly oppressive behavior of White European power structures toward peoples of color. Wright stated,
Psychopaths' inability to accept blame and inability to learn from previous experience can be easily proven. They never accept blame for Blacks' environmental conditions which are clearly the result of White oppression. On the contrary, Blacks are held responsible for the deterioration of their communities even though all of th property is White controlled. (pp. 7-8)"
sen säger författaren att Wright e överpolemiserande och biologistisk iof - men, som du - att det må va en hårddragning och att 'verkligheten' väl inte hittas där, men det finns väldigt viktiga poänger med att visa på likheterna.
själv e jag nog för materialistisk för att va med på att ordningsföljden skulle va galenskap först och slavhandel sen. å andra sidan: då blir det ju omöjligt att förstå hur hela Svarta Förintelsen över huvud taget varit möjlig.
förresten, hela diagnosgrejen liksom - en blir ju diagnostiserad för exakt det en har problem med, när en inte funkar liksom. men om skälet till problemen är att andra individer är psykiskt sjuka...
äh, nu e jag för trött.
(Wrights text e ursprungligen från 92, Texten jag citerat heter 'an african-centered prespective on white supremacy' av Mark Christian, 2002.)