sharazad

Jag visste ett tag inte riktigt hur jag skulle tolka fp:s Nyamko Sabunis förslag. Det verkade ju vara ett välmenande förslag, ett feministiskt försök, förslaget om att undersöka alla flickor i skolan för att kunna komma åt könsstympningen. Men sen är det ju det, att det handlar bara om att komma åt det som kategoriserats som ”invandrarvåld”. Det handlar inte om att intervjua alla flickor om de blivit utsatta för andra övergrepp, av sin familj eller andra, söka efter tecken på det. Tvinga svenska gifta kvinnor med jämna mellanrum gå på övervakningsbesök. Det handlar om att bara titta efter en sak, nått som redan hänt, enkelt. Det handlar inte om att rota i svenska bondehem eller lägenheter, filma i grabbarnas omklädningsrum, kräva öppenhet på mansklubbsmötena, sätta in övervakningskameror där för att kunna kontrollera männen istället. Rimliga förslag eller inte. Vissa ska inte bevakas och undersökas, vissa ska det. Den kvinnliga kroppen är redan accepterad som tillåtet undersökningobjekt att studera, granska och se på, den manliga är det inte på samma sätt.

Svenska mäns våldtäkter mot sina fruar var för bara 40 år sen lagligt i Sverige och det märks fortfarande att den svenska heterosexuella parrelationen ska vara skyddad från all inblick, härom ges inga kontrollförslag. Könsstympning som nått osvenskt och därmed värre är däremot i högsta graden möjligt att ge som förslag för tvångskontroll, även från ett parti som säger sig vilja minska statens kontrollmakt. Det tycks dock av allmänheten uppfattat som rimligt, med tanke på bristen på kritik, att ogifta omyndiga oägda flickor i skolan, ska kunna tvångsvisiteras i underlivet.

Staten är ett feministiskt problem, upprätthåller förtryck samtidigt som det kan vara en liten möjlighet till alternativa ställen att söka hjälp ifrån för utsatta kvinnor, polisen är likaså ett feministiskt problem, ett ställe att söka hjälp ifrån samtidigt som polisen är i högsta grad sexistisk.