Feministfördomar

En fördom är att alla feminister är hårda och maskulina med maskulina intressen.

Visst finns det såna, kanske fler med olika skiftande sidor av personligheten inom feministgruppen än i andra grupper. Samtidigt kan den kvinna som utåt presenterar sig som vän och söt ofta vara den elakaste hårdaste bitchen, kanske är det inte en motsättning rent av: att tävla i kvinnlighet för att trycka ner andra kvinnor.

Min erfarenhet av feminister är att det samtidigt är en överrepresentation med kvinnor som är softisar. Många blir feminister för att deras personlighet med det som uppfattas som en för mjuk kvinnlighet /ickemanligt: en för tunn ljus röst, en för söt personlighet, en för vek kroppsbyggnad, kvinnliga intressen som virkning och pyssel, värderas som sämre i samhället.  Det är för att kvinnokultur nedvärderas som deras ögon öppnats för feminismen. Men för dens skull vill de inte begränsa de kvinnor som är annorlunda än dem..

Feminist och
mjukis är inte en motsättning.  ;)

Kul bildspel om feministfördomar


Utbildning minskar kvinnoförtryck

Aje Carlbom har skrivit en kommentar appropå Omars Vi och Dom-utspel.

Tror inte Omar att ungdomar skaffar sig information eller påverkas från annat håll, och hur vet han att denna information inte är mycket värre? Att ta ansvar för sin sexualitet är också att visa omtanke om sina medmänniskor, och om man så väljer sin blivande äkta hälft, att de flesta muslimer faktiskt kommer att ha sex någon gång är den enkla anledningen i sig för att utbilda sig. När pornografin och andra kvinnoförnedrande uttryck finns att tillgå på vanliga tv-kanaler, filmer, musik, tv-spel etc, och påverkar stora delar av befolkningen, måste det finnas information i sexualfrågor också för muslimer. Muslimer lever inte i ett vakuum i samhället. Ser vi till fakta, som Roalds forskning från den tiden hon var praktiserande muslim, visade den också att svenska muslimska mäns kvinnoideal faktiskt påverkats av västerlandets barbieideal kring kvinnors skönhet och sexualitet. Att tiga ihjäl frågan lämnar bara fritt spelutrymme för kvinnoförnedrande synsätt och för mäns tolkningsutrymme. Religion kan missbrukas och är beroende av omgivande omständigheter, så är det i de mest troende staterna i Usa där pornografin är som störst. Kvinnor har precis som män rätt att må bra av sin sexualitet i äktenskapet, och hur ska de göra det om de inte får lära sig något om den? Utbildning är ett erkänt bra sätt att motarbeta kvinnovåld och hjälpa kvinnor att ställa upp egna krav och inte vara lika lättmottagliga för manipulativa män (nej alla är det inte men den informationen är föga en tröst för de kvinnor som drabbas), kvinnlig könsstympning är ett exempel på resultatet av brist på utbildning. 

Vad jag förstått har muslimer ett ansvar att läsa, skaffa sig kunskaper och utbilda sig, vad man sedan väljer att göra av kunskaperna och hur man väljer att praktisera dem i sitt vardagliga liv blir trosfrågan och religionsfriheten, och är något som enligt muslimsk tro något som personen som individ står tillsvars för. En alltför tvingande hemmiljö kan i många fall istället vara ett stort hot, det finns flera berättelser om ungdomar uppvuxna i starkt kristna hem som i sin revolt skadat sit själv med drog och sexmissbruk. Det skulle inte förvåna mig om en tvingande inställning från en så medial person som Omars också kommer missbrukas för att ifrågasätta religionsfriheten i allmänhet, om Omar inte själv ger sina barn trosfrihet vilken trovärdighet kommer hans krav på religionsfrihet hysa efter detta? Precis som muslimer som vuxna är delaktiga i samhället, kan muslimska ungdomar som är troende säkerligen oftast tala för sin sak under klassrumsdiskussionerna med andra elever som är en stor del i sexualundervisningen, hur ska de annars klara av att leva i det svenska samhället är det tänkt? Har Omar något belägg för att vetenskaplig information om hur kroppen fungerar verkligen innebär att troende  plötsligt väljer att börja leva omoraliskt och slutar tro? Jag tror inte tron fungerar så faktiskt, och jag tror inte att skolundervisning är det som är det mest avgörande i ungdomars liv. Jag har träffat muslimska ungdomar som genomgått den svenska skolan med sin tro i behåll. Kanske känner sig Omar lite väl onödigt hotad å alla andras vägnar?

6000 kronor - ett kvinnoöde

Pratade för nån dag sedan med en bosnisk kvinna som jobbar inom vården som timvikarie och på kortare praktikat. Förut hade hon ett vikariat på 75 %, typisk kvinnogrej att inte få fulltid och desto svårare som invandrarkvinna, men nu sparar kommunen in och hon får nästan inte jobba några timmar alls. En A-kassa på dom 75% hon hade förut på en vårdlön, det blir 6000 kronor i månaden som hon och hennes tonårs dotter ska klara sig på. Hyran dom har är på 4500. Mannen är sen nyligen gift med en annan kvinna med barn och hjälper inte till med några pengar till barnet. Ni kan ju räkna ut att det inte räcker. Jag tycker så synd om henne. Hon har bitit ihop och kämpat så för att klara sig, hon har jobbat på dom värsta mobbaravdelningarna - när jag frågat henne hur hon står ut när nästan alla som jobbat där tydligen bryter ihop eller slutar förr eller senare, och chefen inte gör något åt saken, har hon sagt att "jag är bara tyst, jag måste, jag har barn förstår du".

Jag förstår mig inte på att människor accepterar sånt här, och då menar jag inte henne, att inte fler organiserar sig.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Några
andra, men varning för känsliga: Jag förstår att många blir upprörda över den hemska rubriken "´Kvinnor dödade av sina män". Det är ju förjävligt att man får skriva så, män, dödade av 153 individer borde det självklart stå.


Det ska inte finnas tvång i religionen

Instämmer med Forum för Frihet om att Mohammed Omar passerat en sundhetens gräns med sina vansinniga ilskeutbrott och enögda generaliseringar inte alls, som han själv påstår, är han längre en företrädare för vänlighet i praktiken. Dock tror jag mig förstå lite var hans oresonliga ilskeutbrott kommer ifrån, eller jag tycker det står klart att läsa i hans kommentarer. Hans så kallade radikalisering som muslim, vilket tycks ha inneburit att han har blivit mer ohövlig, otrevlig och förbannad och antisemitisk konspiratorisk, har han själv sagt handlar om vanmakten över kriget i Gaza och i sin besvikelse över väst diskurs kring Demokrati som har misslyckats med att garantera godhet mot människorna. På dessa två punkter har han helt rätt, men inte i hans lösning: Väst demokratidiskurs har ju för så många i världen inneburit kvinnoförtryck, förtryck, tortyr, övergrepp och kolonialisering och misslyckats med att garantera de rättigheter som man påstått sig ge alla. Och övergreppen och misären i Gaza är en skam och ett misslyckande av Västs demokratier som får fortgå, trots kritik från FN om krigsbrott. Västs uppenbara mänskliga misslyckanden med lidande som följd, som kräver självransakan, men lösningen?

Hur han därifrån förvrider lösningen till att finnas i den islamistiska diktaturen, som har både korruption, bordeller och andra övergrepp av allehanda slag på sitt samvete, är där vansinnet trädit in i desperationens och ilskans tjänst. Skulle inte våldtäkter förekomma i Iran? Polisen i Sverige har stora problem med rasism - gör det per automatik polisen i Iran god? Omars logik haltar. Hur Omar generaliserar enögt om exempelvis feminism, som borde vara feminismer, beroende på vad man lägger i begreppet och förstår det i till sin samtid, istället för att kritisera olika specifika uttryck och uttalanden, visar på okunnighet om den mångfald diskussioner som förs inom feminismerna, och ignorans inför många muslimska kvinnor och mäns liv, identiteter och positionering. Omar menar att Irans diktatur skulle vara ett föredöme, men menar att hans "islam" ska accepteras på frivillig väg - en uppenbar motsägelse och hyckleri utan kontakt med verkligheten. Läser samtidigt kritik från andra konservativa muslimer på nätet, som menar att till exempel Irans islamism förlöjligar slöjan pga slöjtvånget genom att kvinnor som inte vill vara praktiserande muslimer leker med den och gör den till ännu ny sexualiserad skönhetsattiralj. Det blir en loose-loose situation för alla parter. Inte heller Omars konservativism har alltså stöd hos alla andra konservativa muslimer, som har insett att tvång leder till att respekten för islam minskar.

Slutligen ger Omar Andreas Malm en känga. Inser Omar inte att Malms bok kommer precis rätt för att fortfarande kanske kunna  rädda Sverige från Sd och ge muslimerna en chans i Västs ögon, medans Omars egna ohövliga och diktatoriska motsägelser är precis vad Sd längtat efter? Är Sd den gåva Omar vill ge till sitt fosterland? Jag antar att Omars svar på den frågan nuförtiden kort och gott är "det skiter jag i". Omars tid som intellektuell, vänlig, eftertänksam, ödmjuk, dialogmakare och en balanserad medelväg , som ingav respekt, tycks för alltid borta? Omar tror dock denna nya personliga stil ska leda till att Väst frivilligt upptäcker självkritik och genomför denna självransakan och ska börja bete sig godare och bättre. Detta dessutom trots att han motarbetar många av de muslimer och ickemuslimer som jobbar för det. Hans enda mission tycks vara att skaffa muslimerna nya onödiga fiender.

Min hjälte

Tycker Andreas Malm pratar bra i den här intervjun bl.a. om ett praktiskt förhållningssätt som inte skapar en okonstruktiv konfliktlinje mellan troende och ateister. Han har hyllats mycket den senaste tiden, men jag tror samtidigt han är lite "rätt man på rätt plats vid rätt tid". Kvinna till Kvinna är en kvinnoorganisation som länge arbetat under denna praktiska devis, men att kvinnor och kvinnorganisationer länge vetat om det konstruktiva i att förhålla sig till praktikaliteter får inte riktigt samma WOW-effekt. Det är mer, kvinnor som pysslar med Kvinnofrågor, utan allmän relevans. Malm gör en insats mot islamofobin, och ger en mer rättvisande bild av hur det kan vara än vad vi annars får tilldelat oss i media. Men att han väljer att kritisera ett väldigt extremt uttryck för kvinnohat väldigt långt borta- legaliserad våldtäkt- känns bara som ett väldigt lätt sätt att casha in på applåderna och slippa "balansgången". Jag tycker inte att detta är en fantastisk kritik, alla dom där små vardagliga blandade uttrycken för kvinnohat här idag, som jag skrev om i förra inlägget, känns däremot som en utmaning att påpeka, och kunde infogas till en kritik av hans egna manliga privilegier.


För att väga upp mina ju supertrista skepticismer tänker jag resten av helgen hänge mig åt denna superfeminina solskens sång ..Come on Join in.. My life is sunshine lollipops and rainbows..trallala

You can never hold back spring


Från Japonisme

Liten pausmusik.


Bang: Gaza

Bang en av Sveriges feministiska ledstjärnor börjar infria löftet om antirasismen.

En fråga som är central för många muslimska feminister är den om Gaza, men det är en fråga som också engagerar ickemuslimska feminister. Feministen Paulina de los Reyes skriver om rasismen från Israel gentemot palestinierna i Gaza, om hur människoliv kan värderas så olika, och gör en intressant genusbetraktelse över mediespelet Israel för med utgångspunkt i Västvärldens fördomar om och identifiering med hur en modern Västkvinna är, den roll Israels engelskspråkiga  kvinnliga militärchefer spelar. Om att fler feminister måste ta ställning.

Man kan läsa om vad IFFI Internationella föreningen för flykting- och invandrarkvinnor (
RIFFI är Riksförbundet) gjort för den Svenska kvinnohistorien. Antyder detta att en ny mer mogen bredare feminism, som inte hela tiden försöker vara käckt "medelklass-sexig" rätt , vinner terräng - kan man hoppas?

Kul eftersom jag nu också flera gånger gått och sneglat på den där lappen på Bibblan: Vad tusan är  IFFI? Oj nu ska dom ha nått medlemsmöte! Ska jag höra av mig? Kanske ickemedlemmar också kan få komma och kolla vad det är?

Allt i nyaste numret av Bang. Köp el läs på bibblan.

Arena

Det här är ju lite sent att tipsa om, men strunt samma. I tidningen Arena 2009 -1 finns väldigt intressanta enkätsvar med 22 kända feminister om synen på feminismen idag, ungefär.  Kolla bibblan.

Devrim Mavi skriver bland annat om
Nationalmoderaterna.  Och jag tror det är Mulinari som skriver så väldigt bra om nyliberalerna och högeregeringen som låtsasanammat feminismen på vissa områden: bara hedersvåld.


8:e mars.. was up?

Ja, vad händer?! Själv så vet jag inte vad jag ska göra, fick nyss veta att det lokala initiativet tyvärr ställdes in i år, och även om det inte varit speciellt glamour, organiserat, så mycket nytt och fräscht intellektuellt stimulerande tidigare - lite gamla bokbord och fikatanter som sitter och är svåra och pandabrudar som är lika svåra dom, så fyller den Internationella Kvinnodagen en plats i mitt hjärta och man har ändå fått ut nått av att bara lulla runt och titta lite misstänksamt på varandra. 

Har scrollat lite själv, men tipsa gärna..

I Stockholm är det
feministfestival där Invandrarkvinnors kamp för rättigheter i Sverige & hemländer, antirasism m.m. diskuteras. Svenska-Latinamerikanska  Svalorna har tema Hiv & Aids& Jämställdhet

Kvinna till Kvinna föreslår en paneldiskussion:   

 8 mars The Role of Women in Fragile States - Victims or Nation-Builders?
Media images often portray women as victims of conflicts rather than as valuable resources. In fact, as fragile states move towards stability, a lesser-known story is emerging: the vital role played by women in the reconstruction of their societies. As workers, farmers, mothers and politicians they can and often do play key roles ranging from demanding peaceful conditions to helping negotiate solutions, from ensuring the availability of food supplies to nurturing the next generation.

The panel discussion will feature the following speakers:
Lena Ag, Secretary General of "Kvinna till Kvinna"
Alexandra Volkoff, Ambassador of Canada to Sweden
Lena Hjelm-Wahlén, Chairperson of the Swedish Afghanistan Committee

Date : Sunday, March 8
Time : 15.30.00-16.30
Location: ABF-huset, Sveavägen 41 Institute of International Affairs


Vänsterpartiet ordnar saker i Göteborg liksom Feministiska Föräldrar

I Uppsala föreläser Paulina de los Reyes om finanskris, och kommunens mångfaldsstrateg Hooshang Bazrafshan informerar etc.  Och så har Amnesty filmfestival

I Malmö: Kvinnors rättigheter har inga gränser .

Karlstad har Festival för Systerskap med Radical Cheerleading, Kajsa Grytt etc.

Berit Ås är i Sundsvall


ABF
ordnar också en massa grejer på småorter som Mjölby, Boden, Västervik, Ludvika och Smedjebacken, Falun

I Mölndal har Sharafs hjältinnor utställning bland annat.

I Vindelns kommun är det föreläsning om härskartekniker

Men Gnarp har nog programmet som slår allt, sminkning och Blondinbella..

det handlar om svensk kultur ser ni!

Ahhh.. När man hör kommentarer som dessa får det bli ett miniinlägg att njuta av.. "skillnaden är att kungen är Man så att säga"..  "det här handlar inte om gener utan om kultur i någon mening"  ..lag och svensk kultur är alltså inte alltid samma sak?!

---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Trala la la la Deliah ...

Proffsen

Ja vad vet jag, som har jobbat i vården, blivit slagen, biten, nypt, riven, skrikt på från håll och alldeles för nära inpå i öronen, spottad på, kallad för ord jag inte ens kan komma ihåg i sin ihopkomponerade fantasirikedom men tänk en blandning på temat Fitta Hora Slampa Osv. Vad gör man som proffs? Använder sin sociala kompetens och löser situationen utan våld eller att säga nått olämpligt.

Såhär tycker polisproffsen att man gör:
Polisfilmen. Det är ingen ursäkt att man befinner sig i en utsatt situation, det ingår i jobbet. Det är återigen rasism och det är SÅ underligt (Not) att ingen från Polisen reagerat på beteendet innan. Och ingen från "seriös" media lyssnar på Invandrargrabbarna som berättar om trakasserier och rasism från Polisen gång på gång på gång. Södertälje Sjukhus al over again..

Ahh..

Nu ska besökas polska släkten och bloggen vilar lite över julen.. En sista uppmaningens ord till de småtrista typerna -  tänk nu på de, som gör att många svenska julfirare får komma hem till släkten, på alla muslimer och andra som inte har nått emot att jobba julhelgen. Som hjälper Farmor och Farfar, och vakar på sjukhusen. Och gör ett sjutusans jobb. Kanske skulle passa med lite tacksamhet nu, för mångfalden.

Avslutningsvis, en pampig
polsk klassisk jullåt.. Wesołych Świąt.  God Jul på Er.


kommentaren som inte kom med

Nej jag måste kommentera halal-tv lite till, framförallt när en kommentar liknande nedan, men kortare, fick ej va med i liberala bloggen Sakine, däremot står en massa hatbudskap kvar. Mysigt liksom. Alltså:

Till att börja med. Krav som framförts om att det i ett program som halal-tv ska gå att representera alla muslimer är befängt.

I nuläget kan man vara nöjd över att åtminstonde några som inte bara tillhör majoritetsbefolkningen får höras. Halalkvinnorna säger inte själva att de kan representera alla muslimer, istället är en av deras ideér att lyfta fram hur olika de tänker kring olika frågor, bara de tre tjejerna, något jag tycker de lyckats visa hittills. Dom vill visa att de är individer och genom att just lyfta fram olikheterna kan nog ni vara säkra på att de är pretty pretty medvetna om att de inte representerar alla muslimer. De som menar att det bara handlar om slöjan och att de därför är på ett visst sätt har alltså missat hela budskapet och ser bara ytan, en ytlighet halal-tv vill komma bort ifrån, en ytlighet som visar på inskränkthet hos betraktaren. Punkt slut, på den punkten finns det inte så mycker mer att säga.

Istället för att vara glada över att få se lite annat än normen i tv-rutan gnäller alla när något avviker. Motsvarande debatt finns aldrig om svenskar i tv, upprörda röster om att dom inte skulle få vara med för att dom inte representerar alla svenskar. Varför inte istället vilja ha mer mångfald, och se det här som ett steg i den riktningen. Varför försöka tysta vissa muslimska kvinnor, när man istället kan säga att man vill att fler muslimska kvinnor borde få komma till tals. Ultimatumet "Alla på en gång - eller ingen" leder bara, vilket många är helt medvetna om när de framför det, till att just inga muslimska kvinnor ska få höras. Det är inget som man kan hålla mot halal-tv tjejerna, det är alla vi andra som faktiskt kan efterfråga fler åsikter och erfarenheter från fler muslimska kvinnor, och muslimer generellt. Det räcker inte bara med att sätta sig och gnälla och vara så himla negativ när någon försöker göra något för att muslimska kvinnor ska få höras och finnas representerade överhuvudtaget, där de varken måste försöka dölja att de är muslimer eller göra för stor grej av det. Se till att minoriteternas kvinnor blir hörda istället.

Och alla som har tittat på programmen hittills, exakt HUR provocerande var de, eller extrema, som de anklagats för? Alla farhågor och våndor kring att sända halal-tv känns hittills bara som extremt hysteriska och överdrivna reaktioner. Jämför jag dessa kvinnors åsikter som de framkommer i programmet med den slöjlösa svenska omgivningen är halal-tv-kvinnorna lika medvetna, eller kanske tom mer. Eller vem jämför ni andra med? Kanske nån påhittad pk-bild av svensken som inte direkt matchar helt med verkligheten. Ni vet väl hur statistiken ser ut för föräldraledigheten? Till exempel.

Kanske är det detta handskakningskalabaliken egentligen handlar om, när inte halal-tv konceptet lever upp till den upptrissade skrämseln om islamism, könsförtryck, och ens blogguttalanden kan skärskådas, så måste all denna negativa energi fokuseras på något - och då kommer Carl Hamilton och pratar om Jordhålor och Tvångshälsar. Perfekt liksom! Räddaren i den islamofobiska nöden, när det inte finns konkret underbyggd kritik kan man tjata ihjäl sig om den diffusa svenska gemenskapen.


----------------------------------------------------------------------------------------------------------
Uppdatering: Appropå att framställa muslimer som homogena, diskuterar jag med Homan Anvari och Semus om att skämmas å andra muslimers vägnar just är att framställa muslimer som en homogen grupp som man förväntar sig  ska bedömmas som en homogen grupp?

Arbetarens kommentar 4 november var bra

avrundning

Jag ska säga att jag också blev påverkad av alla negativa skriverier om Cherin Awad, så är vi väl vi människor.  Och det är inte rasisthetsarna sena att utnyttja, som dom alltid gjort. Det är lätt att dras med när mobben nästan står och hetsar utanför och ber en ta avstånd ta avstånd och man får inte en chans att tänka efter vad är det som händer, vad är det jag ska ta avstånd ifrån och på vilket sätt, vad är det egentligen som har hänt, vad handlar det egentligen om. 

Men så såg  jag Debatt då häromdan. Där
FittjaParadiso*-Janne Josefsson valde att slänga in existens-snutten precis i slutet, och omöjliggjorde någon som helst rimlig diskussion efteråtvilket också ju måste ha varit tanken. Framförallt dränktes "den anklagades" Cherin Awads, vad man väl kan kalla, representants kommentar när han försökte förtydliga vad som precis slängts i ansiktet på tittarna, av det ointresserade sorlet från alla andra framförallt antimuslimhetsarna (just hets) i dess olika former, samt genom att Janne inte verkade lika intresserad av att ett försvar av Cherin Awad skulle få utrymme.
 
Detta att jämföra med härliga goa "arbetarklassens frälsare" Carl Hamilton som under programmets gång säkert fick 4 tilldelade tillfällen där han, utan att bli avbruten av muslimerna eller de som var där för att markera en gemenskap med muslimerna, kunde tala vitt och brett och länge och egentligen bara maniskt upprepa samma sak om och om igen, hans teori om att hela det svenska samhället står och faller med att alla vid alla hälsningsfraser alltid tar varandra i hand på ett visst sätt. Det magiska ordet var "gemenskap". Vanlig respekt  och anpassningsförmåga var däremot helt uträknat för att skapa gemenskap.  En Hamilton-gemenskap handlade om konformitet, tvång, övergrepp, dominans, hets och splittring.

Cherin Awad var inte ens där, och jag förstår det valet, att inte delta i det omöjliga debattklimatet. Det hade inte spelat någon roll nämligen vad hon sagt, när det ens aldrig varit huvudsaken att veta. Det märktes när Mannen från en islamisk förening försökte säga något om sin kropp, direkt efter att man pratat om hans dotter och hennes simning, och inte hann fullfölja meningen innan man avbröt honom och sa att det var hans dotters kropp det handlade om. Något som ju är svårt att uttala sig om om mannen inte ens får fullfölja sin mening, han kanske verkligen ville prata om sin kropp och sitt förhållningssätt till muslimska traditioner. Det var en omöjlighet så som hetsen var. Nu lade man orden och betydelsen i hans mun, innan man visste säkert, kanske skulle han ha sagt något kvinnofientligt, kanske inte. Men just detta att han är dömd på förhand. Jag bryr mig i alla fall om såna "petitesser". Och jag tror inte män med eventuell underlig syn på kvinnor någonsin kommer lyssna om man inte till att börja med lyssnat och utgår från var de befinner sig. Det är en pedagogisk tanke, man måste utgå från där personen befinner sig, inte från sig själv.

Hur uppfattade jag då nu Awad när jag såg det inkastade Existens-klippet?

Jo, det blev mer klart än tidigare att det Cherin Awad hela tiden hävdat verkade stämma. Programledaren frågade om Sharia-lagen var för stening, och 18åriga Awad svarade, genom att trycka på de hårda regler som hon uppfattade närmast omöjliggjorde att stening skulle utdömmas. Då ställer programledaren en följdfråga, som alltså rör det ämne de diskuterar, dvs hur Sharialagen är utformad. Hon frågar att om dessa kriterier är uppfyllda, får stening utdömmas (enligt Sharia-lagen, underförstått av programledarens tidigare fråga)? Awad säger ja. Awad svarar alltså ja på frågan om vad Sharia säger om kriterierna är uppfyllda. Som jag förstod samtalet handlade det alltså inte om Awads personliga åsikt, utan hon tillfrågades om vad Sharia är. Och det är också det Awad senare sagt, det handlade inte om hennes personliga åsikt när hon svarade ja, för hon är emot dödsstraff. 

En jämförelse; På samma vis skulle en folkpartist som fått frågan om stening tillåts enligt sharia, om kriterierna uppfylls, kunnat svara Ja på frågan. Utan att personligen vara för stening.

Nog om det, hoppas jag.


* Se Janne göra återbesök hos dem han förtalade 7.20 nedre youtube-rutan. Lika kränkt som Hamilton.

Cherin Awad i P3

Appropå allt. Cherin Awad var med i P3 kvällspasset alldeles nyss. Och man kan väl säga att hon är mycket snällare mot Carl än vad jag tycker han kanske förtjänar, men det är ju storsint av henne. Hoppas Carl inser det.

Tillägg: Nu läser jag en manlig bloggare som försvarar Hamilton och säger att det är ett okej beteende att inte respektera en kvinnas Nej och kroppsliga integritet, för att det är "svensk kultur", att det är okej att ta i kvinnan ändå. För kvinnor världen över är det ingen nyhet att kulturfundamentalism alltid slår hårdast mot kvinnor och det går bara att konstatera att detta även gäller svensk kulturfundamentalism som stakar ut vägen för att kvinnors kroppar och åsikter inte ska respekteras.

Pinsamma Carl!

Jag har varit och rest lite dom senaste dagarna så har inte hunnit skriva nått om det förns nu, men det var alltså Halal-tv som sändes 3 november, se programmet på svt, och som var rätt okej med diskussion om klass. Mindre bra var en Carl Hamilton som skämde ut sig nått gruvligt genom att antasta en av programledarna genom att ta på hennes kropp mot hennes vilja. Lågt gjort Carl! Svårt med det där att respektera kvinnors kroppsliga integritet? 

Hans tilläggskommentar i slutet av programmet gjorde det hela bara värre.  Och vad var det där om att jämställhet och "etniska konflikter mellan gamla och nya svenskar" förhindrat diskussion om klass? Kom igen Carl, även om ditt uppförande vittnar om att du har svårt med jämställdhetens respekt för kvinnors integritet, så att du bara kunde slänga ur dig ett sådant dumt påstående utan nån som helst underbyggnad?

Lite dåligt tycker jag också det var att halalprogramledarna inte pressade honom mer på en förklaring vad han menade med dessa påståenden och om han hade nått belägg för det. Denna av Carls kommentarer verkade mest vara en självhävdelsegrej, för att han inte fick så rätt som han trodde han hade i disskussionen om handskakning tidigare och att han inte kunda låta bli att slänga in en eftersläntrarprovokation. Ett sårat ego är ändå inte mindre än ett sårat ego.

Men det var ju å andra sidan också förståligt att programledarna inte orkade med att ifrågasätta honom, när nu äntligen intervjun kunde börja. Med tanke på hur extremt känslig Carl verkade vara, och däri totalt oförmögen till självkritik, och att det säkerligen hade lett till ett storgräl där Carl hade sagt nått som hade gjort att programmet hade tvingats förlängas ytterligare med 20 minuter av Carls självförsvarstal. Och det får ju räcka, en Carl har bara gjort sig förtjänt av mycket tv-tid.

Men förutom det, så såg ja via Khadija-projektledaren och bloggaren
Hadiya att det sändes ytterligare ett bra program om muslimer Profetens döttrar. Repris fredag 7 november kl. 22.00 kunskapskanalen. Hadiya har dessutom skrivit flera bra inlägg de senaste dagarna. Läs gott folk.

Det händer mycket nu tycker jag, och verkar inte folk bli lite mer medvetna ändå? Lite positiva vindar ändå, fördomar kan förändras, yes they can. ;)



Mr Sandman - The Chordettes

tv3 Insider om rymmande kvinnor

Fler än jag tvkonsumerar, och det innebär att jag som igår blev irriterad på Aschbergs Insider om kvinnor som citat "rymmer" med barnen, inte för att det säkerligen sker men för hur konflikterna skildras, kan göra det lätt för mig och hänvisa till JennyWs kommentar. Med ett litet tillägg, förutom att myndigheter som inte granskar läkares licens hårdare tycks vara en del av problemet.

Men, "skräck"klippet med "Om mannen är frikänd bryr jag mig inte om", gör att jag undrar, menar Insider att läkare ska ta hänsyn till domstolsbeslut när de gör bedömningar av skador, ska de inte bara bedömma skadorna? Som den ena läkaren uttryckte sig, det är ju inte hennes uppgift att agera som dömmande instans, hon ska ställa en diagnos och göra en egen bedömning oavsett vad domstolen säger.

Aschberg ifrågasatte den feministiska sidan F! och representationen från föreningen ATSUB, Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn,  hur de kan  veta att kvinnan som de ger stöd inte ljuger.  Skulle det inte va rimligt att samma fråga också riktades till representanten för föreningen Män som ger stöd till pappor som är anklagade för incest. Det skedde såklart inte. Stödjer denna mansförening alltid oskyldiga? Hur vet de det? Stödjer föreningen rentav män som senare döms för incest?

Och det där ordvalet "rymmer" som Aschberg väljer har jag alltid haft svårt för när det gäller kvinnor som lämnar män, eftersom det applicerar mannens äganderätt till kvinnan. Så som min far alltid brukar kommentera att mamma skiljde sig från honom. Det är lite liknande känsla här. Barn som rymmer från föräldrar, ungdomar som rymmer från behandlingshem, fångar som rymmer från fängelset. Man rymmer alltid från någon och något.

RasseEuropa

ser inte människor som invandrat som människor utan enbart som arbetskraft. Vilket perspektiv talar makten då utifrån, är den ack så svåra frågan jag ställer er mina läsare? Sinnessjukt, odemokratiskt och en skam. Minns en intervju jag såg med Billström för inte så länge sen där han uttalade sig om invandrare, och lät som vilken sverigedemokrat som helst, sättet han pratade om "invandrarna" var högst obehagligt och anspelade på svennefördomarna. Fy fan, N och jag emigrerar snart till Kuba känns det som.

För att allt ska vara så jävla gnetigt emellanåt

I let mine go

Jag är inte heller ett monster.


Tänk om alla gjorde ALLT vad de tänkte

"Vi säger vad ni tänker" är ett slagord som använts inom sverigedemokratisk propaganda. Steget efter blir rätt självklart att även göra det, även om man vill ge sken av att det bara handlar om att vädra förtryckta tankar, kommer definitivt det bli mer än att saker bara diskuteras. Det som sägs får oftast fysiska och materiella effekter, och det kommer drabba de människor som rasismen alltid drabbat.

Syftet för de parlamentariska rasisterna är självklart att locka fram fördomarna i ljuset  och säga att de är okej, speciellt de fördomar som sverigedemokraterna i samarbete med nazistiska organisationer de senaste årtiondena sett till att sprida och plantera i så många hjärnor som möjligt, med etablerad medias hjälp.  Alla de fördomar som individen länge gått och burit på i smyg och skämts över: för att den vetat innerst inne att det är något som inte är helt rätt med dem, för att de hör till "the Dark side", vill Sd locka fram. Tänker någon efter då, vad skulle hända om alla gjorde allt man tänkte? Visst finns det anledning till att vissa saker bara tänks men aldrig bör göras/höras.

Jag är inte en bättre människa än att jag har tänkt många hemska tankar: jag har önskat livet ur folk i stunder av djup frustration, jag har fantiserat om att tortera människor som jag tycker är vidriga typer, jag har dragits åt att skita i all medkänsla och bara tänka på mig själv och även lekt med tanken på att överge min närmaste krävande familj, men för dens skull skulle jag aldrig komma på tanken att göra parti och sak av allt detta som finns inom mig som människa. Sveridedemokraterna vill locka fram just alla dessa hemska sidor som de flesta människor har, och det är något väldigt sjukt med att vilja bygga ett samhälle på att uppmuntra människans sämsta sidor och sålla bort en sedlighet och förnuft som förhindrar många människor från att fortsätta att sprida det tankegift som de fått i sig och brottas med, som ju bland annat rasismen är.

Jag har såklart också fördomar, jag har såklart också rasistiska ramsor som triggas igång under vissa förutsättningar, med vissa tankenycklar. Till stora delar yttrar sig rasismen inom mig som tvångstankar. Jag vill inte ha dom, men det är omöjligt att glömma det man redan matats med sen barnsben. Däremot kan jag ta ansvar för att det inte sprids vidare. Därför vill jag inte ens skriva ut de hemska sakerna jag tänkt här när jag diskuterar just detta, för att jag vet att de fastnar i andra människors minnen, vare sig de vill eller inte, för att de gör det på mig.

Rasisternas propaganda är på detta sätt mycket effektiv, därför måste vi som individer ta ansvar för våra tankar och fundera över hur det kommer sig att vissa saker om "invandrare" och mörkhyade dom bara "vet" vi , och varför vi känner igen påståenden om dessa människor även om vi helt omöjligtvis ens kan ha träffat en promille av människorna i de grupper vi pratar om, och hur vi tillåter oss själva att lägga så stor vikt vid all hörsägen. Det är alltid lättare att låta stereotyper förklara allt man ser än att behöva tänka nytt och ifrågasätta Varför. Därför kan man inte bara strunta i rasismen, rasismen har i stereotyperna ett övertag i att det kan rida på människors bekvämlighet, därför kräver rasismen alltid någon form av motstånd - individuellt och kollektivt.


Tidigare inlägg