Sämre än djur
Man måste verkligen undra, varför har Oscar Hedin och Laika film som marknadsför filmen som "den största dokumentären någonsin om heder och Hbt", struntat i att tillfråga de man utger sig att göra en film om och av?
Läs Arabiskt Initiativs kommentar till filmen här.
Feministfördomar
En fördom är att alla feminister är hårda och maskulina med maskulina intressen.
Visst finns det såna, kanske fler med olika skiftande sidor av personligheten inom feministgruppen än i andra grupper. Samtidigt kan den kvinna som utåt presenterar sig som vän och söt ofta vara den elakaste hårdaste bitchen, kanske är det inte en motsättning rent av: att tävla i kvinnlighet för att trycka ner andra kvinnor.
Min erfarenhet av feminister är att det samtidigt är en överrepresentation med kvinnor som är softisar. Många blir feminister för att deras personlighet med det som uppfattas som en för mjuk kvinnlighet /ickemanligt: en för tunn ljus röst, en för söt personlighet, en för vek kroppsbyggnad, kvinnliga intressen som virkning och pyssel, värderas som sämre i samhället. Det är för att kvinnokultur nedvärderas som deras ögon öppnats för feminismen. Men för dens skull vill de inte begränsa de kvinnor som är annorlunda än dem..
Feminist och mjukis är inte en motsättning. ;)
Kul bildspel om feministfördomar
Muslimer och karikatyrer
Missa alltså inte intressanta inommuslimska diskussionen på Muslimah Media Watch. En riktigt bra sida. :)
Det är bara vissa kvinnojourskvinnor som får hyllas i finmedia..
"Den första flickan som berättade, hur mår hon i dag?
– Hon gick tillbaka till dem. Hon hjälpte dem att sätta mig i fängelse, mot betalning. Som många offer för tvångsprostitution har hon lärt sig att följa makten."
Lydia Cacho har som kvinnojoursledare gjort sin hjältebragd - genom att lyssna och ta flickornas och pojkens berättelse på allvar. Utan den här feministiska kvinnojourskvinnan skulle dessa barn vara kvar i prostitutionen. Hon hyllas, helt rätt, i finmedia.
Men, när svenska kvinnor på kvinnojourer lyssnar och tar flickors och kvinnors berättelser på allvar porträtteras de dock som skurkar, de fängslas för att de sätter barnets bästa först, och blir sedan förföljda av män och kvinnor som sprider smädelser mot kvinnornas arbete, man sprider förtal, myter och skvaller om kvinnorna, rena häxjakter helt enkelt.. när ska svenska kvinnojourskvinnor hyllas i finmedia? Tror man inte det finns pedofiler i Sverige? Varför behandlas feminister och kvinnojourer i Sverige som paria, medan feminister och kvinnorjourskvinnor från utlandet kan hyllas?
Istället görs allt för att försvåra kvinnojourernas arbete med utgångspunkt i skrämselpropaganda om det man påstår är "feminismen", vilket leder till lidande för många utsatta kvinnor, och pojkar. Men för vissa, framförallt män verkar det som om man läser kommentarer på nätet, står den förvridna njutningen att feminist-basha kvinnor över ALLT, över ALLA flickornas, kvinnornas och pojkarnas lidande. Det är helt okej att sprida påhittad smörja och lögner om "de onda feministerna" som sliter på kvinnorjourerna och hjälper utsatta att göra sina röster hörda och få hjälp och upprättelse - man upplever t.o.m. en njutning under "jakten". Det är skamligt, bara skamligt.
Kyrksysters bloggpaus
"/... / men det blir nästan omöjligt för mig att existera om jag inte tar ett steg bakåt inåt och blir en blomma i tapeten /.../ det är nog så att jag alltmer upptäcker att det är svårt att få arbete, sammanhang, gemenskap och vänner omen det blir nästan omöjligt för mig att existera om jag inte tar ett steg bakåt inåt och blir en blomma i tapeten"
Återigen den där gemenskapen som kräver kvinnlig självutplåning, att kvinnor som säger sanningar och kräver rättvisa måste tystna. Är det verkligen ingen annan som bryr sig om det i lilla jämställda Sverige?
Dokumentären "Se till mig som vuxen är"
"Dottern: Jag tror att många är, jag tror att pappor är nogare med vems ens dotter träffar, och mammorna är nogare med vem ens son träffar. Jag tror papporna känner sig trygga om det är någon som, är som dom."
"Dottern: Att man inte dömmer folk man ser på stan som är svarta och vita och tillsammans, som att aa.. att man inte ska dömma folk innan man vet situationen, vet du vad jag menar.. kan man inte göra dom en tjänst"
Pappan: "Ärligt talat så, gör jag nog inte riktigt det de att jag dömmer nog inte dom så va.. men sen när det helt plötsligt drabbar en själv..med ens egen dotter, då blir man.. då skälver det i grundvalarna på nått sätt va.."
Mamman: "Det är jobbigt alltså, för det har aldrig hänt i vår generation nån gång tillbaka.. o det har aldrig hänt, jag vet inte vad jag vet inte nån jag känner inte nån som har den relationen i min bekant, jag vet inte nån.. men de men men nu tar vi det och det kan bli jättebra och det, det kan bli mycket bättre än om du kanske hade träffat en vit man o blitt o.. det vet man ju inte då" /.../
Dottern, till pappan: "du vill inte att vi ska förstå, du vill att vi ska vara och göra som du tycker är rätt /.../ det är inger ingen respekt pappa /.../ antingen gör man då så som du gör fast man inte egentligen, kväver sig själv, eller så måste man göra motsatsen för att själv känna att man, att man har sig själv kvar..o hitta sig själv.. /.../ man kan ju inte välja nån för att ens föräldrar vill de..sådär.. det har ju inte vi växt upp med, att det ska va så.."
Det är inte våld i sin fysiska bemärkelse, men vad är det som sker där i soffan, när dom bara fortsätter och fortsätter? Talet om (de svenska) värderingarna, bekantskapskretsens betydelse och rädslan för kollektivets dom, det här är beskrivningar av den svenska samtiden.
Mamman: "Alla tycker säkert som vi gör /.../ våran generation är lite sån /.../ hade hon kommit hem med en färgad kille från tanz, som din mamma hade hon inte tyckt det var så himla roligt, det e de in,de säger man kanske.." - 32.50.
Man kan ju inte välja nån för att ens föräldrar vill det, det har ju inte Vi svenska vita tjejer växt upp med, eller?
Rasism leder till sexism och vice versa.
Som jag ser på det handlar det om att motarbeta rasism, att inte behandla invandrare som en ras som inte kan förändra sig utan där åsikter och värderingar är nästan nått biologiskt. Men p.g.a. att det nästan är tabu att motarbeta rasism i Sverige, så många som 2/3 av befolkningen påstår att rasism inte finns och har mycket svårt att sansat lyssna på andras erfarenheter av just rasism, kan Dilek Baladiz inte skriva detta. Det hon pekar på är i alla fall sambandet mellan rasism och sexism och hur förtryckande strukturer förstärker varandra.
Som jag skrivit tidigare, liknar den här blandningen av sexism och medmänskliga tankar om kvinnor, mycket den blandning av mycket motsägelsefulla rasistiska synsätt och alla människors lika värde som finns hos barn och ungdomar. Precis som när det gäller människor med rasistiska värderingar, ska man ta vara på de bra tankar som finns, för det finns nästan alltid något hos de flesta. Eftersom den förnekande inställningen till rasism, eller för dens skull ett samtal om ojämlikhet och feminism i praktiken, har gjort att samtals och diskussionutrymmet är ytterst begränsat är det alltså detta vi måste börja med.
Samtidigt ska man markera på ett politiskt plan, en organisering av dessa idéer är farlig. Ett strategiskt drag är alltså att i arbetet till en del skilja på det individuella planet och det samhälleliga politiska, samtidigt som man måste undersöka och vara medveten om hur sambandet ser ut mellan dessa.
Ur Invandrares eller Kvinnors perspektiv måste dock rätten att få delge sitt underordnade perspektiv alltid värnas, eftersom bristen på dessa perspektiv just är en del av rasismen och sexismen, och om dessa fortsätter vara underordnade kan omöjligt rasism och sexism upphöra, liksom att existensen av det ena ger det andra liv.
Plain girls
Rebellious Arab Girl skriver om dom plain girls som nöjer sig med att bara vara söta och fina gifta flickor, inget kantigt som sticker ut och är annorlunda, den här formskapade karaktärslösheten som jag skrivit om tidigare, och den typen känner väl vi igen härifrån Sverige också? Dom fascinerar mig, hur funkar dom? Om vi bortser från att dom gör det lättare för männen att kontrollera dom - är det att leva ett ansvarsfullt liv att alltid göra det SÅ lätt för sig, att egentligen, strunta i omvärlden, eller i alla fall inte lära sig tillräckligt om den för att kunna göra en vettig insats?
Sen antar jag väl att det här inlägget lika mycket handlar om mig och min underliga karaktär.. ;) men jag iakttar hur det påverkar livsförloppen, för de kvinnorna som gör det oförskämt lätt för kontrollerande män och oss som inte gör det..