Marjane Satrapi

Om ni vill läsa nått som betyder nått, av någon som har nått att komma med kan jag  tipsa om seriealbumserien Persepolis av Marjane Satrapi

http://www.ordfront.se/Bocker/Varaforfattare/MarjaneSatrapi.aspx
Som handlar om uppväxten i Iran, flykten därifrån och det nya livet..


Serien Elsa

En väldigt bra tjej som jag känner litegranna kommer få sin nya serie om tjejen Elsa publicerad i ETC nu snart framöver. Grattis Sara! Härligt!     http://elsas.se

Astrid Trotzig

I tider när "Lasermannen-wannaben" fp:s integrationspersonlighet Maurico Rojas ges utrymme att vomettera ointelligenta motsägelser fritt i pressen http://www.expressen.se/index.jsp?a=699600 om att jodå sverigedemokraterna är fientliga mot vissa invandrargrupper och jodå visst är de islamofobiska men ändå inte  rasister (när just islamofobi är en form av rasism, och att vara fientlig mot vissa invandrargrupper, men inte just finnar, norrmän och danskar, utan bara mot mörkhyade utomeuropéer såklart också är att vara invandrarfientlig och rasism), så kommer denna skänk från Astrid Trotzig som jag tänker läsa och låta de delade insikterna lindra:

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1353&a=576257&previousRenderType=2



Bild från http://www.aftonbladet.se/vss/kvinna/story/0,2789,36589,00.html

Mer om Astrid Trotzig:   http://www.immi.se/kultur/authors/asiater/trotzig.htm
(Och förlåt Astrid att jag nämner dig på samma sida som den där äcklige mannen men jag var tvungen att få det ur mig..)

Om att recensera Alexandra Pascalidou

Letade efter en härlig intervju om systerskap som jag läste i en damtidning för ett tag sedan där Pascalidou var med bland annat. Hittade då det här, ett synnerligen pedagogiskt bra exempel på hur vi påverkas av vår egen position i samhället, jämför dessa två texter om Alexandra Pascalidous bok Bortom mammas gata.

Den svenska medelklasskvinnans recension:  
http://www.kanalen.org/bok/rec.php?id=624

Den klassmedvetna kvinnans kommentar:
http://www.socialisterna.org/offensiv/arkiv/539/pascalidou.html


Se & Hör

Vissa av er känner redan till Lawen Mohtadi, Petra och Syrran har ju stenkoll helt klart.. men ja tänkte ändå uppmärksamma Lawen Mohtadi, gillade vad hon skrev i Kom Ut!. Jag gissar på att Mohtadi är en av de 4 nya skribenterna och upphovspersonerna till Slut.. Kan de andra vara? ->  http://expressen.se/index.jsp?a=216477

htp://www.beyan.net/article.asp?id=283

http://www.yelah.net/articles/reportage040410

http://www.arenaek.se/ag5/default.asp?cat=arena&id=1737


Kom Ut!

Jag var på RFSL-fest i helgen och upptäckte att tidningen Kom Ut - HBT-världens röst, har grymt många bra artiklar som problematiserar vithet, mångfald och snackar rasism och har intersektionalitets perspektiv. Funderar därför starkt på att börja prenumerera för 320 kr/ år, dvs inte mkt. Förhoppningsvis är det inte bara för att Prides tema var "mångfald" i år.

Där fanns bland annat en jätteintressant granskning av homogobiska extremhögern i Polen. Frågan ska tydligen ha börjat uppmärksammas mer, och polariseringen ska ha blivit tydligare. Feminister och framåtsträvare tycks ha börjat höras mer, däribland feministen Agnieszka Graff.  Den moderna hbt-rörelsen ska ha bidragit till att en självsäkrare, öppnare och stoltare identitet börjat utvecklats. Marta Abramovitcz,  menar att pressen från utlandet varit en viktig del i detta.
Statsekreteraren Joanna Kluzik-Rostkowska, med ansvar för jämställdhetsfrågor, tvingades under konferensen Equality Days att under stark press från Europaparlamentariker ta avstånd från Polska Familjeförbundet (för de som inte vet är det fullständigt galna fundamentalistiska våldsfanatiska konservativa homofober): "Vad vi hört från parlamentsledamöter från Polska familjeförbundet är en skam för Polen".  
Sedan menade hon visserligen att homosexuella som diskrimineras inte skulle bli hjälpta av att frågan politiseras, (lite liknande som Linköpings kommunledning med Björn Erisksson i spetsen anser att bästa sättet att motverka nazismens utbredning är att tända ett ljus i sitt fönster..), men vi kan väl i alla fall glädjas åt att hon i alla fall sa dessa sanningens ord, Polska Familjeförbundet är en skam.

Europaparlamentet har också uppmärksammat den homofobiska extremhögerns utbredning i Polen och sanktioner mot Polen kan komma ifråga.
Efter det som hänt idag i Ryssland där 100-tals nazister tillåtits härja fritt utan ingripande från polis kan dam hoppas att EU-parlamentet också uppmärksammar den skrämmande utvecklingen i Ryssland.

Kalla det vad fan du vill

av Marjaneh Bakhtiari är en av sommarens pocketböcker på tio-i-topp listan på åhléns. Rätt rolig när den kommer igång, läste ut den på tre dar. Lite ödmjukare och empatisk än manliga berättelser och därmed något mer dämpad och troligen mer verklighetsförankrad. En kvävande kvinnlig filt över något som kunde vara anspråksfullt och mer impulsivt, eller motsatsen nyanserad humanistisk visdom.


Den handlar om att utvandra, invandra, att bli invandrare, minnas, att göra sig hemma och överleva. Nutid och historia i kamp och förening.


Framförallt handlar det om familjen Irandoust och deras omgivning. Det ska visst handla mest om dottern Bahar, men tyvärr faller nog Bakhtiari, som de flesta innan henne, lite i fällan att omfamna männens upplevelser mer. Där sonen ”berättar” själv, eller det homosociala kompisgänget får berätta hur världen är, speglas systern Bahar något mer genom omgivningens reaktioner och uppfattningar, främst pappans och pojkvännens. Det är det jag saknar mest, mer Bahar direkt, inte genom andras ögon. Kanske en helt egocentrerad berättelse, som Ett öga rött var av Khemiri om en pojkes innersta, där läsaren måste gå upp helt i Bahar. Hon borde ju vara lika mycket egen individ som Khemiris manliga huvudperson, lika urskiljbar från andra människor. Den kvinnliga essensen att vara genom andra? Visst, kanske att Bahar inte bara är genom andra utan lika beroende av att vara emot andra, kanske den lite manligare varianten?


Hur viktigt klass och status är för många invandrare märks också, om stolta iranier och akademiker. Om hur det blir svårare att ”integreras” när den ena ser dig som underklass medans du själv minns din släkts stolthet och din akademiska tradition och prestationer. Hur avståndet mellan infödd och utlandsföddnyskapad underklass blir avgrundsdjup med förakt från båda håll, den ena för fin pga klass och den andra pga etnicitet, och förståelsen försvinner. Jag kommer på mig själv att tänka att det nog mest handlar om klass egentligen, är inte akademikerna mer lika varandra världen över, har läst mer samma vetenskapliga teorier på universitetet? Jag väljer nog att kalla det klass till stor del.

Artikel om rasism inom prostitution

Rasism-analyser av traffickingen/prostitutionen saknas oftast. Denna artikel erbjuder det. Tycker dock att torsken gjorts något osynlig och dennes "rassyn" på sig själv.

http://www.nikk.uio.no/publikasjoner/nikkmagasin/trafficking/racism_fi.html


"De föreställer sig ofta vita västerländska kvinnor som kontrollerande, kalla och oemottagliga för traditionella patriarkaliska könsroller i hemmet, jämfört med varma karibiska kvinnor som är ivriga att behaga och oförstörda av idealet om jämlikhet mellan könen."

I tider som dessa är det bra att tänka på att kvinnor inte behöver män faktiskt, speciellt inte de män ( 1/ 8 av de svenska männen) som går till prostituerade. Var varm och mjuk mot den som är varm och mjuk mot dig. Tänk på att, som nån smart feminist sa:     Systerskap = Bra sex

Sexualiserad rasism och prostitution

Håll i er det här är vidrigt..

"Forskning visar att i många länder är flyktingar och invandrare överrepresenterade bland kvinnor inom prostitutionen. I en del EU-länder uppskattas deras antal till mer än hälften av dem som arbetar inom prostitutionen och i större delen av Västeuropa återfinns i sexindustrin ett betydande antal kvinnor från länder i Afrika, Latinamerika och Sydostasien, liksom Östeuropa och före detta Sovjetrepubliker. Invandrade kvinnor och flickor finns också i sexindustrin i många asiatiska länder.  /.../ I likhet med invandrare inom andra sektorer, utnyttjas utländska prostituerade mot lägre betalning då den kommersiella sexmarknaden ofta är hierarkiskt skiktad efter etnisk tillhörighet och nationalitet.  /.../ Prostituerade som tillhör etniska grupper som nedvärderas socialt och som är socialt, politiskt och ekonomiskt marginaliserade, nedvärderas också på motsvarande sätt inom sexindustrin. De betraktas ofta som de självklara innehavarna av de lägsta positionerna där."  

 All info & citat från boken Vad har mitt liv med Lilja att göra? Stockholm, 2004,  s.70-71
Den ges ut av svenska filminstitutet i samarbete med Rädda barnen.

Här beskrivs också hur sexköparna använder sig av rasistiska synsätt för att rättfärdiga sina "sexköp" för sig själv och döva det lilla samvete de kanske kan ha kvar. Det är nämligen så att torskarna ser "främmande" grupper som "naturligt" prostituerade. Vita västerlänska turister säger t.ex. att de kvinnor, män och barn som de köper i Afrika, Asien, Västindien och Latinamerika av naturen är mer kåta och villiga än deras vita motsvarigheter.

Alla med empati och klassperspektiv gråter nu. Och dessa barn är ju som alla vet inte "kåta" på nått annat än att överleva.
Visst känns den gamla "fina" myten om den "kåte" ohämmade vilden igen, i kontrast då till den rationelle humanistiske vite västerländske torsken och pedofilen eller...? Så fint det sammanfaller sig då..

Lite liknande hur svenska militärer under FN tjänst för några år sen blev påkommna med att gå till prostituerade i fd. jugoslavien och försvarar sig med att de minsann gör dessa prostituerade en tjänst när just de som svenskar går dit, eftersom svenska män ju är mycket renligare, schysstare och mindre våldsamma än andra etniciteters män.... ! ???

Ja svenska män är ju som vi alla vet alltid schyssta. Tydligen t.o.m när de våldtar barn då, om vi ska tro den rasistiska och sexistiska skrönan. Det är ju i verkligheten den svenska mannen som gör dessa barn och kvinnor en "tjänst"?

NEJ, svenska vita män så JÄVLA fina är inte era vita kukar och kommer aldrig bli. LÅT BLI OSS!


Life is a pigsty

Karolina Ramqvist lägger ännu en pusselbit till mysteriet om jämställdheten som aldrig kom till byn Sverige.

"Hans outsiderpose är den perfekta källan för alla män som inte vill se sig själva som grupp: samtidigt som de mycket aktivt använder patriarkatets allra mest klassiska verktygslåda - kanon och genikult - så behöver de inte bry sig eftersom de är slackers, de behöver inte skriva under på världen eftersom de hatar den och de kan inte kritiseras för den."Life is a pigsty." Det är det ultimata upplägget för den svenska jämställda manligheten med sitt ständiga tysta utpekande av någon annan som svinigare."
  Karolina Ramqvist

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2198&a=533553&previousRenderType=3


Maia Hirasawa

är jättebra och på repeat. Påminner litegrann om Rebecka Törnqvist tycker jag.

http://www.myspace.com/maiahirasawa

http://www.maiascase.com/

 
Bilden från: http://www.podradio.nu/item/view/2979/

Nätverket mot rasism

"Högerextremisterna säger sig ofta vara mot politisk korrumption, brottslighet, bidragsfusk och sexuella övergrepp, men synar man deras kort visar det sig att de ofta har begått just dessa brott själva."
http://www.nmr.nu/

Ett öga rött

Boktipset:  Ett öga rött  Jonas Hassen Khemiri 

En bok om en "invandrarkille".

Olika sorters sexism. Den sexismen som den svage utövar när den känner sig svag, när allt är kaos och det enda som finns kvar är en sedan tidigare existerande struktur av sexism att hålla sig fast i. Då den svage inte vet var den kan få utlopp för sin ilska och slår av gammal vana oreflekterat mot den som alltid blivit slagen av andra, det naturliga offret. Det är den delvis omedvetna och tragiska sexismen, den som sker per automatik i felriktat självförsvar, när en svag slår en annan svag.
 
Sen finns den sexism som den starka utövar när den redan känner sig stark för att känna sig stark, för att få kicken, för att få ett skratt till kaffet med grabbarna. För att befästa sin maktposition i toppen. Den du inte kan bli arg på för då är du en glädjedödare, den smygande, den så självklara berättigade. Den du nästan luras att le till. Den värre formen av sexism.

I en klass för sig

Har läst Fanny Ambjörnssons studie "I en klass för sig" av hur gymnasietjejer skapar klass, kön och sexualitet  i förhållande till varandra. Hon kommer också in på etnicitet, nästan motvilligt, och det kommer fram en del intressanta saker.
Medelklassfeminiteten på samhällsprogrammet är beroende av empati och tolerans och ska på detta sätt framställa sig som lite bättre än arbetarklassfeminiteten. Det innebär att den lite finare medelklasskvinnan inte direkt kan tala illa om flyktingar och invandrare utan måste använda sig av mer invecklade sätt än så.
Medelklassens språkliga kod att använda sig av ironiska lekande dubbeltydigheter och nyanser kommer därmed till användning  då medelklasstjejerna kan uttala sig invandrarfientligt genom benämningen "kickers", som menar underklassiga handlingar och samtidigt syftar på invandrare, utan att ens behöva uttala ordet. Trots intoleransen framstår därför medelklassflickorna som lite "finare" och lite mer toleranta.

En himla kul och intressant bok som gick snabbt att läsa.

folkmordet i Rwanda

Skrämmande.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1159&a=520837&previousRenderType=3


Filmen Hotell Rwanda är en väldigt bra film och handlar om just detta:
http://www.levandehistoria.goteborg.se/default.asp?3753;3;2

Gudrun har ordet

----- Vidarebefodrat meddelande från [email protected] -----
   Datum: Fri, 27 Jan 2006 16:06:25 +0100
    Från: [email protected]
Svar till: [email protected]
    Ämne: Feministbrev nr 23 + uppmaning att stödja ett upprop
    Till: [email protected]

Till alla Feminister
Från Gudrun Schyman
27 januari 2006


Valåret 2006 har inletts. Årets första partiledardebatt var en förutsägbar
positionering där, med ett enda undantag (Vänsterpartiet),
jämställdhetsfrågorna lyste med sin frånvaro. En öronbedövande tystnad
skulle man kunna säga. Någon har ansvar för tystnaden. Och för att bryta
den.

År 2006 är det år då väljarna i Sverige för första gången kommer att kunna
rösta på ett parti som tänker sätta de feministiska frågorna högst upp på
den politiska dagordningen. Det kommer att finnas ett feministiskt
alternativ. År 2006 är också det år som kvinnorörelsen firar
100-årsjubileum av masspetitionen för kvinnors rösträtt och 30-årsjubileet
av namninsamlingarna som stoppade förslaget till ny sexualbrottslag 1976.
I onsdags presenterade talespersonerna för F! en rapport för att
uppmärksamma dessa två viktiga jubileer i kvinnors historiska arbete för
att stärka sina rättigheter. (Rapporten, "En historisk chans!" finns på
F!:s hemsida, www.feministisktinitiativ.se).

Feministiskt initiativ plockar alltså upp stafettpinnen och fortsätter
arbetet. Året börjar med en insamling av de namnunderskrifter som behövs
för att registrera partibeteckningen. 1500 namn behövs men betydligt fler
kommer det att bli. Som ny i politiken måste man vara  uppfinningsrik,
också på det ekonomiska planet. För att lägga grunden till en valfond har
vi tagit fram ett exklusivt stödcertifikat. Till certifikatet hör en
signerad och numrerad affisch av konstnären, författaren och serieteknaren
Joanna Rubin Dranger. Hon har gjort en illustrerade Snövit-saga. Den är
exklusivt skapad för Feministiskt initiativ och du får den genom att sätta
in 1000 kronor på p.g. 40 57 53-5. Skriv "certifikat" på inbetalningen och
namnet på den som du vill ska få det. När jag läste i tidningen om de 150
miljoner som dagens riksdagspartier ska lägga på valrörelsen så är det
inte utan att det känns som en väldigt uppfriskande utmaning att gå in i
en valrörelse med i princip 0-budget. Kunskap och kreativitet har aldrig
saknats i kvinnorörelsen!

Så till en helt annan match. När svenska landslagsspelare anklagades för
sexuella övergrepp på en kvinna förra året blev det stora rubriker.
Skandal ropades det ut från en (nästan) enad sportkår. Några få
sportjournalister vågade säga det som alla vet; så här har det alltid
varit, det är bara det att vi inte talar högt om det. Stormen lägger sig
som bekant alltid. Det som borde ändras i grunden fortsätter istället som
en vardag. Jag undrar, och många med mig, hur är egentligen synen på
kopplingen mellan män, matcher och macho? Jag har inte hört talas om en
enda kille som blivit utsatt för sexuella övergrepp eller sexuella
trakasserier av en kvinnlig landslagspelare.

Nu närmar sig VM i fotboll.  Sverige spelar i Dortmund, Berlin och Köln.
Vi jagar biljetter. Tidningarnas sportsidor är fullproppade med tips om
hur man tar sig till spelorterna och hur man kan roa sig mellan matcherna.
Fotbolls VM är folkligt, nu jäklar ska det firas, och nu jäklar ska de
sörjas (om det inte går bra).Det som inte står på sportsidorna, som inte
är lika roligt, är att män också kan få sig ett skjut mellan, eller efter,
matcherna. Om man vill fira en seger eller ett nederlag, så kommer
kvinnors kroppar att finnas till hands. Det sörjer värdlandet för.
Tyskland bullar upp med nybyggda mega-bordeller med plats för upp till
hundra prostituerade samtidigt. Det ska bli snabbköp också. "Performance
boxes?, car-port-liknande små boxar, fullt utrustade med kondomautomater
och snacks-maskiner. Man jobbar extremt hårt på att befästa
föreställningen om att mäns sexualitet är okontrollerbar. Män behöver
omedelbar behovstillfredsställelse, annars kanske, ja annars kanske de
våldtar och mördar?eller vad? Kvinnor har som vanligt ingen (egen)
sexualitet.

Protesterna växer nu bland kvinnoorganisationer i flera länder och oron
har också nått EU-parlamentet. I förra veckan antog EU-parlamentet en
uppmaning att stoppa sexhandeln och man uttryckte stark oro över att det
fortfarande inte finns någon harmonisering av påföljderna för den här
typen av brottslighet i medlemsländerna. Trots att det införts
lagändringar och gjorts politiska uttalanden där man säger att handeln med
kvinnor ska vara en prioriterad fråga  så har fortfarande inga konkreta
framsteg gjorts. Tvärtom är människohandeln den brottsliga verksamhet som
växer snabbast jämfört med andra former av organiserad brottslighet. Varje
år smugglas mellan 600 000 och  800 000 människor, till största delen
kvinnor och barn, över nationella gränser i sexhandelssyfte. Vår tids
slavhandel.

Innan jul ställde jag frågor om detta i riksdagen till jämställdhets- och
idrottsministrarna i Sverige. Deras svar var som ett eko i rymden: Vi
fördömer!   - med tillägget - Gör det du också! Självklart fördömer
ministrarna, något annat är väl otänkbart? Men efter deras ?kraftuttryck?
rullar allt på som tidigare. Jag undrar, hur är det möjligt att det helt
öppet går att genomföra en brottsförberedande verksamhet som ska leda till
det som ministrarna själva, i en artikel, kallat "en slavhandel ovärdig
vår tid"? EU:s ministrar och idrottens makthavare tycks vara blinda och
handlingsförlamade.

I torsdags var det frågestund i riksdagen och då passade jag på att ställa
frågor om detta till justitieministern. Vad gör han och vad gör hans
kollegor i EU och hur samarbetar de för att få stopp på
brottsförberedelserna? Var han beredd att ta initiativ? Svaret var att han
självklart tar avstånd från det som sker och att han alltid tar tillfället
i akt att föra fram Sveriges syn, både på trafficking och på prostitution.
När det gällde initiativ till att få upp frågan på den politiska agendan
och få till verklig handling var svaret lite mer svävande men inte helt
ointressant;

".../... Nu har Österrike ordförandeskapet och som jag sade kommer jag
också att ta upp detta under det öterrikiska ordförandeskapet. Vi (
justitieministrarna) träffas alltså redan om några veckor och då blir det
ett bra tillfälle att ta upp dessa saker. Det är precis på det sättet det
fungerar: Sverige kan ta initiativ vid ett sådant möte, till exempel under
övriga frågor. Vi kan inte bestämma dagordningen när det gäller de
ordinarie frågorna, men vi har ändå ett utmärkt tillfälle att ta initiativ
till de här diskussionerna../.." (citerat ur riksdagsprotokollet).

Nu gäller det alltså att följa upp det utlovade initiativet och efter
ministermötet  få en klar redogörelse för vem som har sagt vad och vad det
ska resultera i. Jag återkommer om det. Fram till ministermötet i februari
 är jag övertygad om att justitieministern skulle se det som ett starkt
stöd i sitt arbete om han på alla upptänkliga sätt får klart för sig att
opinionen mot sexhandeln kring VM är stor.  I Sverige och i Europa.
Adressen är:

Thomas Bodströn, Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm, Tel: 08-405 47
28. E-post till Thomas Bodström skickas via registrator på regeringens
hemsida, www.regeringen.se.

Internationellt växer protesterna också och det finns nu ett upprop att
skriva under. Du hittar det på
http://catwepetition.ouvaton.org.
Initiativtagare är organisationen l'Europe de la Coalition Contre la
Traite des Femmes (CATW).
Kontakt med la Coalition Contre la Traite des Femmes Europe får man via
[email protected].


Någon har ansvar för tystnaden. Och någon har ansvaret att bryta den.
Alltså - skriv och skriv på!

Gudrun

TV

Asskum kanal, fattar inte vilken det är, visar just nu värsta bra dokumentären om personer som bytt kön och lever utan problem i typ bergstrakterna i Albanien. Kolla!  Refererar nedan:

Nån gubbe som var extremkvinnohatare som hette Kanun hade skrivit nån helt sjuk bok som alla blivit inspirerade av, trots att kommunisterna förbjöd den. Det stod saker som att "en kvinna ska tåla allt" m.m.

Kvinnor som bytt kön för att få mäns rättigheter och som om de lever som män får alla mäns rättigheter, och full respekt tycks det som. Muslimer och katoliker.
Bara i byn där huvudpersonen bor fanns det 5 stycken som den. Dom är så jävla tuffa!!!!  Bara för att de klär sig som män hindrade inte dem från att gifta sig eller slå sig i slang med andra män och skaffa barn. Krossar hela heterosexistiska normen så lätt!  "Min bror och hans familj stöttade mig i mitt beslut." Och de fortsätter att stötta de kvinnor som klär sig som kvinnor och att kritisera Kanuns lagar.

Fast det verkar visst inte vara helt okej att gifta sig homosexuellt, för den som vill...

Shota är nån kvinna som slogs med männen i militären som verkar vara värsta förebilden för alla som dom diskuterar när dom sitter och röker som borstbindare.

Hon som gjort dokumentären berättar..
 att det förekommer i ett rätt stort område, Albanien, Kosovo Montenegro både bland katoliker, muslime och ortodoxa. I detta område har mannens stort värde, högre än kvinnor, kvinnor får inte ärva nånting..  Men alltså, "kvinnorna" är så starka och kämpar på och hittar utvägar. I storstadsområdena förekommer det inte lika ofta. ( Kan vara amerikaniseringen genom globaliseringen och västs syn på hur saker och ting ska vara påverkar i negativ riktning?)
Filmaren säger att det accepteras och dessa personer refereras till som han och farbrorn.
Efter kommunismen kom traditionalismen och det var en reaktion på denna traditiontalism som skapade detta.

Ett sätt att göra det på: Föräldrarna kan bestämma INNAN barnet föds om det ska bli en kvinna eller pojke, om föräldrarna bara fått flickor kan de t.ex bestämma att barnet som ska födas ska bli pojkar.

Mens säger många att de inte har, att det har försvunnit för att det handlar om psykologi också. Att de går in så mentalt i mansrollen påverkar dem hormonellt. (Det vet många svenska kvinnor av erfarenhet, hur stress och annat i miljön påverkar oss så att mensen kan utebli eller förskjutas.)

Riktigt så många alternativ har ju inte kvinnor i Sverige om de skulle tro att de var något och klädde sig som män, här blir det ju spö på gatan istället.

Googlade lite på detta och hittade det här i kommentardiskussionen på bloggen Sänd mina rötter regn:
I Europa har Dekker/van de Pol funnit bara ett exempel på socialt accepterad kvinnlig transvestism, nämligen i ett bergigt och isolerat område i norra Albanien med de angränsande områdena Kosovo och Montenegro. Till långt in på 1900-talet levde där bergsfolk vars kultur präglades av inre stridigheter och en strikt hierarki mellan kvinnor och män. Men om en kvinna ville det kunde hon avlägga ett löfte om att bli “en svuren jungfru” vilket innebar att hon skulle förbli ogift och leva ett sedvanligt liv. Svurna jungfrur bar manskläder, till och med vapen och som “svuren jungfru” kunde en kvinna uppnå praktiskt taget samma status som en man. (Dekker/van de Pol, s 69).”   
http://www.katallaxi.se/2005/10/19/kanske-pa-en-egen-mane/

Men i dokumentären visades att alla inte ens behövde vara jungfruar eller ens gifta utan att det gick bra ändå, fortfarande i dagens Albanien.

Sjukt intressant. :)

MJMPropaganda

Läs texten till den socialistiske pimpen - hur bra som helst!

"Kvinnor kan, men jag är man. Min röst är myndig, basig, varm. Jag är snyggare än Che Guevara, tryggare än Sven Wolter. Den självklare ledargestalten i alla slags revolter. Kvinna vill du komma och ge mig dig sorg, för i tider som dessa så är jag din borg?
 

Scenen är full av män och det är fredsfest, men det radikala liknar mest en gammal patriarkal rest. Jag lär mig att krig är en våldtäkt, freden ett knull Någon viskar ”följ med mig hem, för socialismens skull. Ge freden en chans, en heteroromans, en tretaktad dans” - men jag avstår. Får då höra att könskamp visst är viktigt, men att jag borde softa, ta det försiktigt. Han säger ”var kamp har sin tid, var tid för sin strid. Freden är upplyst och så är jag. Jag kan stava till kvotering och svensk jämställdhetslag, men nu handlar det om mänskligheten inte om kön. Om feminister tjatar gör jag avbön”


lyrics written by MJMPropaganda (Adeniji, Svensson, Törnqvist), I. Olausson Klatil and M. Vikingsson

http://www.mjmpropaganda.com/mjmpropaganda.htm



Serie

http://www.projectkooky.com/erika/comics/racism/racism0.htm

asiatiska brudar

Intressant text, med lite länkar som kanske funkar, om bland annat kick-as feministiska brudar som tröttnat på punk-anarko-killarna som i slutändan ändå inte är mycket bättre än brattsen, ur ett feministiskt perspektiv, som är kåta på asiatiska tjejer för att "deras ögon ser ut som fittor"......

http://www.sunnerdahl.org/m/texts/vvv42.html


Bra bra bra detta ska ja läsa när ja kommer hem till bredbandet igen..  latinas och chicana  feministas  http://chicanas.com/amigas.html    Vive la revolution, jao.

En tanke går ut till mitt hångel i Dublin, latina loca kallade hon sig i de få mail som vi orkade med att skicka till varandra innan vi tröttnade. Argentinsk överklass flicka som levde rövare. Det var drag i den flickan.  Hon hade gjort abort trots att det var förbjudet. Hennes mor hade till nöds tvingats klippa av en lock av hennes hår. För att ta reda på hur mycket dottern hade knarkat skickades locken till några kemister som kunde mäta halterna och därmed hennes antipatriarkala leverne långt tillbaka.  Eller så ljög hon ihop alltihop, spelar ingen roll, för bra var det. :)  Det var tider.

Tidigare inlägg Nyare inlägg