helt vanliga sekulariserade västerländska kvinnor..

som sitter på unika erfarenheter, skriver Linna Johansson om, det är muslimska kvinnor som tar av sig slöjan och kritiserar den. Och det är en bra artikel, men jag tycker ändå det är lite typiskt att det är just nu Roald och Ouis blir uppmärksammade, det är först när man har kritik mot slöjan som man har intressanta unika erfarenheter, eller? Följer inte det också ett gammalt reaktionsmönster? Det gamla vanliga beskrivs som det unika, som Fanny Ambjörnsson konstaterar kring hur den lesbiska tjejen som väljer att se ut som alla heteros belönas som unik.

Ja det är en bra artikel, men går det att bara ställa sig utanför konflikterna och tro att Nu väljer Vi att se allt objektivt, nu ska vi sluta sätta det ena emot det andra. Vem tror att den kan ställa sig utanför konflikterna och granska allt med rena ögon, där allt är flytande kvinnoliv som bara begränsas av patriarkatet: "Varför talar vi inte om att livsvillkoren gärna får bli större - för alla kvinnor?". Jag instämmer, hur kan man inte, det är såklart fel det där uppförandet att finta bort feminismen genom att tussa ihop det ena mot det andra. Men samtidigt är det nått lite för allmänhumanistiskt maktlöst över det hela, "låt oss göra allt bättre för alla": tjänar alla kvinnor på att inte låtsas om att det finns en konflikt där den muslimska kvinnan har fått vara den negativa motsatsen till den västerländska kvinnan? Måste inte detta vara en grund för diskussionen om kvinnoliv, eller så börjar den universiella kvinnan smyga sig in mellan raderna igen?

Kring Roalds och Ouis "resa" som konvertiter tänker jag, att när det religiösa uppvaknandet sker är det till det ultimata ljuset man söker sig, det renaste goda. De säger att de har haft en idealiserad bild av "islam". Att sedan upptäcka att muslimer också är människor och har brister, att kvinnoförtryck OCKSÅ finns bland muslimer - är det unikt? Har inte också muslimska kvinnor som bär slöja uppmärksammat att det finns de som försöker påtvinga slöjan, har inte också de gjort resor, visste Vi inte att det förekommer tvång sen innan? Det är just de västerländska kvinnorna som ska beskriva hur det "egentligen" är, från sin koloniala tur och returresa till det Okända andra, är känslan jag får av hur deras intervju har kommit att spelas ut. Nått lite småsunkigt bakom, en tanke om ett avslöjande från "bakom slöjan", den lite paranoida islamofoba misstanken om att alla muslimer konspiratoriskt försöker dölja något egentligen som det måste grävas mer i.. Jag tror "vi" inte har lyssnat tillräckligt på dessa kvinnor, som inte är dessa sekulariserade helt vanliga västerländska kvinnor  såsom Roald och Ouis i sina högt uppsatta positioner, och det är därför det hela kan upplevas så "uppfriskande".

Kommentarer
Postat av: Unn

Det har alltid varit förbehållet majoriteten i samhället att vara både ordinär och speciell. Det vill säga: att inte vara ifrågasatt, iögonfallande eller laddad med en dramatisk innebörd fastän man bara är på väg till Seven Eleven för att köpa bröd - och samtidigt, att besitta en människas hela spektra av erfarenheter, att "ha rest" som du skriver och lärt sig något. Att vara en individ i den västerländska filosofins, och västerlänningars, ögon.



Med tanke på att feminismerna är relativt ense om detta uppenbara; att det existerar en samhällelig norm och att kvinnor tenderar att definieras gentemot denna i stället för i sin egen rätt, så är det alltid lika...hur ska jag formulera mig...att folk alltid visar sig beredda att använda vapen som de själva lider under mot andra?



Postat av: sidekick

Kan nog vara så även när avsikten är god och effekten omedveten. Va bra du sållar ut det om att vara ordinär och speciell, ofta lär jag mig massa via kommentarerna, det blir bara bättre med fler formuleringar, som nu. Tack!

2008-06-16 @ 18:33:49

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback