Att höra till

Jag känner mig inte hemma i blonda sällskap. Allting från min barndoms eftermiddagsfika hos farmor som vänligt berättade att jag hade så vackra färger - mörk - till alla blonda kusiner och kusinbarn, kommentarer om att man har så fint mörkt hår. Till konfrontationer på arbetsplatsen första dan..
Kvinna drygt 50 år, bossig: "Jag måste fråga, du som är så mörk, är du svensk? "
Jag: "ja...ja vet inte, alltså, vad är svensk?"
Kvinna: "ja är du född här?"
Jag: "ja.. "
Kvinna:"jamen då är du svensk, det var bara det att du var så mörk."
Jag: "men ja vet inte, min mamma kommer från Polen men min pappa är svensk och han är lika mörk, han har haft typ svart hår.. spelar det nån roll.."
Kvinnan:  "Ja jag var tvungen att fråga för att du var så mörk." Hon går iväg.
Iransk kvinna som jag arbetar med ser glad ut av att jag ifrågasatte den bossiga kvinnan: "Ja precis! varför är det så viktigt att vara svensk?
Jag till iranska kvinnan: "Känner du dig svensk?"
Hon stolt: "nejnej jag är iranier."

Jag kände det som att komma hem när jag var i Dublin i ett år. Där sa för första gången folk att jag hörde till "du ser ut som en riktig irländare!".  "Du ser precis ut som irländare, med sånt mörkt hår och ljus hy !" Vilken känsla! Jag fullkomligt frossade i tillhörighetens och självklarhetens existensberättigande..
Så är det fest med antirasistiska eliten, jag hamnar i någon form av extas att återigen tillhöra, spriten gör sitt till, att inte sticka ut som den mörka.. mörka vackra människor omkring mig..jag är mer hemma med totalt okända än vad jag nånsin kännt på släktmiddagarna..

Det här är ju rena rama väldfärdsproblemen, rena bortskämdheter, jag borde nästan skämmas, folk har så mycket större problem, jag har inte ens mörk hy! Men det är fan som en drog att tillhöra, att vara självklar, det är som ett lugn, en mjuk dimma, som en förälskelse, för vissa en självklarhet för andra ett stort sökande som narkomanen bär i sitt hjärta.


Kommentarer
Postat av: andreas

tjenare tänkte på det där med irländare. har inte dem ett väldigt blandat utseende typ rätt många är ju blonda en hel del rödhåriga och en del mörka speciellt i västra delarna. På dig lät det som att den här västra ön skulle vara något slags sicilien där dem flesta självfallet har mörkbrunt hår och mörkare ögon därtill.

2007-04-28 @ 14:00:03
Postat av: andreas

jo glömde en sak i den tidigare kommentaren. har hört att dem mörka på irland och även här i sverige ska vara någon typ av relik av den ursprungliga befolkningen. alltså att dem blonda/bruna med blå/grå/melerade ögon skulle ha kommit senare. så det kan vara fel att skylla sina mörka färger på "vallonblo" som har blivit så himla populärt,snarare kanske du och ett par till i detta land är direkt nedstigande led ättlingar till dem första svenskarna.

2007-04-28 @ 14:05:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback